PENTA
uppdaterad 2016-03-31

Penta hos Allmogenbåtar

MD2

MD2 (Marindiesel) en tvåcylindrig diesel med direktinsprutning och med en cylinderdiameter 79,37 mm. Slaglängd på 90 mm, slagvolym 0,89 L, 15,5 hk, kompressionstryck 21-24 kg/cm2 vid 200-240 v/min, tomgång 400-500 v/min och en motorvikt inklusive backslag på 190 kg. MD2 tillverkades åren 1964-1967.

Penta U-2

U-2 är en tvåcylindrig tvåtakts utombordare med en slaglängd på 60 mm och en cylinderdiameter på 54 mm. Den utvecklar 3-4 hk vid 1300 v/min. Propellervarvtal  750 v/min. Tillverkades åren 1922 – 1929.

PA-120

Utombordare med en tvåcylindrig boxermotor på 12 hk. Samma motor som Archimedes B-22. Tillverkades av Electrolux fram till 1964.

 

 

Pentas historia

Ingenjörsfirman Frit Egnell beställde tillverkningen av den första Penta-motorn från Sköfde Gjuteri och Mekaniska Verkstad.  De första motorena avsedda för fotogendrift levererades 1909. Detta var B1:an som utvecklats av Edvard Hubendik och fick namnet Penta från det grekiska namnet för fem. Det var det antal personer som ritningarna först presenterades för.

Penta B1 var modern för sin tid med överliggande kamaxel med toppventiler och magnettändning. Motorn var servicevänlig och reservdelarna var utbytbara utan individuell inpassning. Motorkonstruktionen var en av de första i Sverige som tillät serietillverkning. Någon stor tillverkning av B1:an blev det aldrig. Motorn tillverkades bara i 15 exemplar. Totalt tillverkades 535 motorer i B-serien. 1910 kom Penta Minor en mindre sidventilmotor med öppen ventilmekanism och helgjuten cylinder utan löstagbar topp. Den kunde köpas för antingen bensin eller fotogendrift. I fotogenutförande utrustades den med Pentas universalförgasare. I bensinversionen utrustades den med den tyska Crudellförgasaren. Den tillverkades i en, två och fyrcylindrig version fram till och med 1932.

Penta Minimum (Z1) en 1 hk encylindrig motor tillverkades mellan åren 1910-1920. C-seriens motorer tillverkades från 1910 till 1932-1933. De var var uppbyggda som B-serien men med större cylinderdiameter och längre slaglängd. D-serien var motorer i fyr- och sex-cylindigt utförande. Uppbyggda som B och C-serien men större. Den största motorn som var reversibel, beskrevs som ”Urbota dum ur servicesynpunkt”. Man var tvungen att riva hela motorn för minsta lilla fel enligt en anställd.

Fram till 1920 tillverkades 3 268 motorer för marint bruk i en, två, tre och fyrcylindrigt utförande. 1919 bytte man namn till AB Pentaverken. U2 den nya utombordaren från Penta kom 1921. Den såldes i 7874 exemplar under 20-talet. År 1927 rullade de första Volvobilarna med en pentamotor på de svenska vägarna.

AB Pentaverken köps upp av Volvo 1935 och blir Volvo Pentaverken. Produktionen av båtmotorer placeras i Göteborg. Man startar produktionen av Hesselman-motorn en sexcylindrig råoljemotor med tre cylindrar på tomgång. 1943 slutade Penta att tilverka utombordsmotorer. Electrolux tog över produktionen utan att behöva ge något för ritningar och tillverkningsrättigheter.

1946 kom det en rak sexcylindrig dieselmotor med förförbränning. Dess tysta mjuka gång drog till sig mycket uppmärksamhet. 1954 kom världens första serietillverkade turbodiesel. MD-1 världen minsta dieselmotor med direktinsprutning och revolutionerande backväxel kom i produktion vid samma tid.

Aquamatic introducerades på New York Boat Show 1959. Det var en revolution i båtbranschen. Lätt uppfällbar för att t.ex. kunna lägga till vid grund strand och samtidigt med de fördelar som en inombordare har.

1970 hade Aquamatic blivit en succé. Det såldes 15 000 AQ-paket och 5000 drev detta år. Volvo Penta köpte upp Monark-Crescents utombordarprogram. S-drevet för segelbåtar introducerades 1973.

DuoProp introducerades 1983, ett stort framsteg för Aquamatic-conceptet. Från 1980-talet och fram till våra dagar har Penta gått från det ena framgångsreceptet efter det andra. Den senaste motorn för marint bruk heter D3 och är en marindiesel på 110 till 220 hk. En marindiesel som enligt Penta är bäst på allt.

Volvo Penta MD1